.
:: : NYHETER : :: : SERIER : :: : PERSONGALLERI : :: : BOKEN : :: : PRESSMATERIAL : :: : KONTAKT : ::

2010/01/12

Eva omnämns på paulgravett.com + 2009 års intressantaste serier enligt mig

I artikeln PG Tips No. 27: The Best Of 2009 Part 1: An International Perspective har Paul Gravett låtit serievetare från ett par olika länder, bl.a. Sverige, lista upp "2009 års bästa serier". Eftersom Eva-boken av ett sammanträffande passar in i den stora serieutgivningstrenden i Sverige 2009 - starka debutanter med vagina - är den med bland de svenska böcker som Fredrik Strömberg listar upp. Okej, kanske inte bara därför.

Jag funderade på att lista upp de enligt mig bästa serierna som kommit ut 2009, men det verkar som om jag knappt har läst några serier från 2009, om jag inte har varit med i produktionen. :o/

Jag kan däremot lista upp några av 2009 års intressantaste serier, som jag delvis kanske inte har läst än, eller har läst och blivit lite besviken på, samt de få som jag läst och faktiskt gillat.

Alison Bechdel: Husfrid - Den svenska utgåvan av Fun Home. En klaustrofobisk serie som maniskt refererar till klassisk engelsk litteratur, och handlar om att komma ut som lesbisk och få veta att ens pappa har varit i garderoben i alla dessa år. Tyvärr är den svenska översättningen inte sådär jättebra. Hrm.

Kerascoët: Jolies Ténèbres - Få serier har berört mig så mycket som den här. En flicka ligger död i skogen, och ur hennes lik kryper det fram små varelser (kanske aspekter av hennes medvetande) som försöker överleva utan henne. Serieskaparduon Karascoët har också gjort Miss Pas Touche, och åtminstone ett av banden har kommit ut under 2009, så jag nämner den också - som Serien Jag Längtar Mest Efter Att Få Läsa, Så Snart Som Möjligt.

Ulli Lust: Heute ist der letzte Tag vom Rest deines Lebens - Det är roligt med serieböcker på över 460 sidor. Den här är en självbiografisk berättelse om två österrikiska punkartjejer på 80-talet som tar sig till Italien utan pengar, och för det mesta får fixa övernattning och mat genom att ta emot de erbjudanden som nästan alla män de möter ger dem - ligg med oss, så får ni mat och en säng. Det blir en lång resa, som tar dem ända till Sicilien, där Ullis kompis blir tjenis med maffian och får jobba som prostituerad under dess beskydd, samtidigt som hon använder det fina rena heroinet som finns där i överflöd, och som Ulli själv också testar. Men hur otäckt det än blir har de alltid möjligheten att gå till polisen och få skjuts raka vägen hem till mamma och pappa. Och det är precis vad de också gör på slutet, och Ulli tackar sina föräldrar djupt i företalet. Jag hoppas att den här något störiga medelklassäventyrsaspekten, som gör berättelsen trygg och lagom okontroversiell, inte är en bidragande orsak till att boken har blivit en sån smash hit i Tyskland.

Lina Neidestam: Zelda - Jag har inte läst den än, men jag vågar hoppas att den inte är dålig.

Bryan Wood och Ryan Kelly: Local - När jag såg den lyxiga hardcoverutgåvan gav den mig mentala orgasmer. Serien är inte så hemskt dålig - den handlar om en lite irriterande ung medelklasstjej som aldrig har fått lära sig några gränser hemma, och som nu är på drift från stad till stad och lär sig att leva den hårda vägen, ofta genom att testa sina gränser på andra stackars människor. Och ja, på slutet när hon är färdig med det kan hon återvända hem och ta över sin familjs jävla stora hus. Ho hum. Whee, ännu ett medelklassäventyr.
Local
riskerar tyvärr att falla i kategorin "serier gjorda av män om tjejer som är dumma i huvudet" (ofta av wannabe-Hernandezar och wannabe-Terry Mooresar som dock inte har tillräckligt med själ och hjärta och kanske i själva verket hatar kvinnor), men räddas delvis av teckningarna. Hardcoverutgåvan har dock en massa onödiga extrasidor mellan varje kapitel och en massa ointressant extramaterial i slutet, så i kombination med den lösa berättarstrukturen blir behållningen i slutändan mindre än förväntningarna.

Winshluss: Pinocchio (den tyska utgåvan) - En helt sjuk interpretation av Pinocchio, med element av Snövit, varulvsfascism, galna uppfinnare, pingviner med krossat hjärta som blir självmordsbombare, och en hel del annat. Den gör mig exalterad och illamående på en gång. Även om Winshluss kanske är en av alla dessa dumma människor som gillar katter men ogillar hundar.

Jag har säkert glömt bort något jättebra, men jag får väl eventuellt komplettera senare.