Lästips

Den enda anledningen till att jag kollar in DN varje dag är att de har Rocky. Men ibland läser jag faktiskt artiklarna i tidningen också.

Matilde Sköld har skrivit en liten artikel om Den glamorösa prostitutionen, hur det verkar vara en trend på gång med mer eller mindre självbiografiska skildringar om lyxprostituerades liv och leverne, och att det eventuellt kan vara ... skadligt!
För tänk om unga människor läser de här böckerna och sedan känner sig lockade att bli sexarbetare?! "Bakom de tuffa brudarna i lyxförpackning finns många obesvarade frågor", skriver hon. "Som läsare gäller det att inte låta sig luras av glamouren och de glättiga omslagen."

Innan hon kom till den slutklämmen intervjuade hon Tracy Quan, vars blogg om livet som lyxeskort blev en av dessa böcker:
"Många har uppfattningen att tjejer ger sig in i sexindustrin för att de inte har några andra val eller för att de har haft en dålig uppväxt, ­etcetera. Vad säger du om det?
- Det där sakerna kan stämma, men det betyder inte att man är deprimerad! Ibland tror jag att industrin attraherar de mest ambitiösa människorna bland dem som haft det tufft, de mest ambitiösa ­desperata människorna. Men det gör inte en industri dålig. Det betyder bara att branschen ger möjligheter åt folk med få möjligheter."

På omvägar via blogglänkar hittade jag den svenska eskorten och debattören Isabella Lunds inlägg om Den farliga glamouren, där hon beskriver hur hon upplever att hon måste akta sig för att ge en alltför positiv bild av sitt yrke när hon pratar i media.
Genom Isabella hittade jag så till slut Blogge Bloggelitos utförliga analys Veckorevyn visar Girl Power, om hur folk verkar reagera på helt olika sätt i fråga om kvinnliga och manliga prostituerade (med utgångspunkt i en artikel i Veckorevyn där en lyxeskort berättade att hon "säljer sex - och gillar det faktiskt!", vilken fick vissa föräldrar till tonåriga läsare att "rasa", samt en artikel i Sydsvenskan om en kille som säljer sex och även han gillar det, vilken på sin höjd väckte läsarreaktionen att man borde "ta upp risken med HIV" ... för det är ju homosexuella det är frågan om, och framför allt DE kan ju ha HIV!!!!!).

Jag är lite kluven. Jag vill ju inte att folk ska behöva betala pengar för att få sex och ha det mysigt med någon. Men samtidigt finns det uppenbarligen folk tycker att det är bra att kunna betala för det. Och om det finns folk som är beredda att betala för sexuella tjänster finns det också folk som tar till vara på det för att kunna förtjäna sitt uppehälle. Men det kan vara extra jobbigt på grund av att samhället har en så negativ syn på dem som säljer sexuella tjänster, och det är väl därför som Tracy Quan pratar om "de mest ambitiösa desperata människorna".

Jag minns att när jag var yngre fascinerades jag å ena sidan av prostituerade, men å andra sidan kunde jag ibland iaktta hur jag kände en våg av motbjudande om jag t.ex. såg någon intervju på TV med en kvinna som jobbade som prostituerad. Varför? En inprogrammerad reaktion? Jag var väldigt asexuell fram tills 20-årsåldern, så jag kanske tyckte att det var läskigt med folk som hade en så avslappnad inställning till det hela?
Efter att ha läst lite mer på Isabella Lunds blogg hittade jag en länk till Minette Marrins krönika The professional way to protect a marriage i TimesOnline. Hon utgår från guvernören Eliot Spitzer och den moraliska indignation det väckte att han hade köpt sexuella tjänster av en eskort. En av de moraliskt indignerade frågorna som Marrin försöker besvara är varför en gift man skulle vilja vända sig till en sexarbetare:

"If you look at the question without the blinkers of morality, it must first of all be obvious that prostitutes vary. Many of them, like the 22-year-old who serviced Eliot Spitzer, are gorgeous. The poor abused young addicts of the streets are as different from high-class hookers as the average wife is different from Marilyn Monroe. Many prostitutes are extremely attractive; I’ve met quite a few and they are good company as well. They make their money by being charming, entertaining and flattering, unlike her indoors. Quite a few are well educated. There is nothing abnormal or disgusting about desiring such a girl, adulterous though it might be."

Bortsett från att det är lite obehagligt hur Marrin använder nedlåtande uttryck om hustrun ("her indoors"), tror jag att det här kanske kan vara ett svar på varför jag reagerade så på prostituerade. Som icke-perfekt kvinna känner man sig kanske hotad av folk som har specialiserat sig på att vara jättesnygga, jättesexiga, jättesmarta och jättetrevliga - och man kanske glömmer, eller misstänker att männen som betalar för att umgås med dem inte fattar, att de bara kan vara så "perfekta" för att det är ett jobb för dem, en roll som de spelar. Om de har en man eller pojkvän är de ju knappast lika "perfekta" i sitt förhållande med honom, eftersom alla människor ju har känslor och vissa behov.

Men när Marrin alltså har konstaterat att det visst finns en massa anledningar till att män köper sex av sexarbetare, kommer vi in på nästa fråga: varför stannar mannen ändå med sin fru, om han inte är nöjd med deras sexliv?
För att hon är så bra på att tvätta hans kalsonger och fixa mat och ordna fester och representera och uppfostra deras barn? Eller för att kärlek inte är samma sak som sex? Eller för att han, så som det ser ut i världen idag, inte kan få både madonnan och horan i en person, eller inte kan helt enkelt skita i hela det där konceptet med madonnan och horan?

Marrin menar att det för en man är ett smartare sätt att "rädda äktenskapet" att ha sex med sexarbetare än att inleda förhållanden med sin frus väninnor (!!!). För:

"The other awkward fact, which most people must know, but somehow prefer to ignore, is that men often prefer sex without a relationship. Perhaps that is wrong of them, but one must concede that relationships can be wearing, particularly marriage, and sometimes a man just wants time out, and sex without strings is clearly a source of great pleasure, at least for men. If you were an evolutionary biologist you might argue that unfettered sex is entirely natural to men. One might at least agree that hogamous higamous, man seems to be a bit polygamous." (min betoning)

På frågan varför Spitzers hustru i sin tur inte lämnade honom menar Marrin: "... in facing the press during her husband’s vainglorious apologies, she may be doing a far better thing than a woman who puts her pride before her family. Perhaps she is also riddled with ambition, like Hillary Clinton, who stood by her philanderer. Perhaps she loves her husband, perhaps she thinks him worth forgiving for her children’s sake."

Att man utnyttjar sin make och den position han ger en för sina egna ändamål, som i Hillary-exemplet, är väl förvisso förståeligt (då har alltså två likadana människor funnit varandra, ho hum).
Men det är alltså enligt Marrin bättre för en kvinna att lida - "för familjens skull", "för barnens skull"? Så det är inte så att man kanske ger sina barn ett jävligt dåligt exempel genom att låta sig behandlas som skit?

Vad Marrin oundvikligen belyser i sin krönika är hur bisarrt samhället är. En av läsarkommentarerna summerar det rätt bra: "I'm sure my husband would be just thrilled if I were to engage in emotionally satisfying affairs with other men, while knowing my loyal, staid man at home is relieved of all that pressure to meet my needs and desires."
För det är ju just grejen - det skulle inte alls vara lika acceptabelt för en kvinna att göra likadant. Högst kan hon onanera eller kanske till och med vara lite lesbisk vid sidan om, men förhållanden med andra män är helt uteslutet.

Jag tycker ju liksom inte att det här är okej. Och eftersom jag inte är biologist tar jag det inte som "fakta" att olika moraliska regler uppenbarligen gäller för män och kvinnor idag, utan tycker att man faktiskt kan förändra samhället och leva i ett annat slags system än det vi har nu.
På det personliga planet kan jag undvika att vara en del av det här genom att dels låta bli att ha relationer med män som fortfarande är indoktrinerade i den här "horan och madonnan"-grejen och/eller ser sex som en mänsklig rättighet* - och därmed inte bli en "madonna" -, och dels genom att skratta rått åt de gubbar i förhållanden som försöker göra närmanden på mig eller erbjuder mig pengar för sex - och därmed inte bli en "hora".
_________________
* Att jag själv måste jobba på att inte se sex som en mänsklig rättighet för mig i mina förhållanden är en annan historia ... (-_-#)