Så här ser min arbetsprocess ut:

Först har jag en allmän idé om en story. Om jag tycker att den är tillräckligt intressant väljer jag att göra en serie av den. Asbesthjärtan baserar sig på två olika idéer till lite kortare historier - en där Eva blir uppehållen på gatan av folk som muckar gräl, och måste slå ner dem medan fyrverkerier smäller, och en där en subversiv organisation försöker värva henne.
Jag vet inte hur mitt undermedvetna motiverade det, men i slutändan kombinerade jag de två idéerna till en enda story. Kanske för att jag kom på att det vore roligt om Ting Yay rövades bort, och de här två idéerna funkade bra tillsammans med det.

Mina manus brukar få utveckla sig och förändra sig allt eftersom jag tecknar ner historierna (enda undantagen där jag har hela manuset fastlagt från början är väl väldigt korta serier). Jag skriver ner ett ungefärligt manus för hela storyn, som jag sedan håller på och bearbetar allt eftersom den utvecklar sig.
Men jag börjar teckna redan när jag har klart för mig vad som ska hända på första sidan. Först skriver jag ett textbaserat manus för den sidan och gör en ungefärlig layout för rutorna.

Så här såg manuset för s. 11 ut (klicka för att förstora):



Jag skriver manus för varje sida för sig, och skriver oftast inte manuset för nästa sida förrän jag har skissat och tuschat färdigt den föregående sidan.

Sen skissar jag sidan på papper i A3-format (ungefär 200 g/m²), tuschar, raderar bort blyertsskissen under tuschet, och scannar till slut in den och korrigerar eventuella fel.

Det här är mina verktyg för det:



Från vänster till höger:
1. Blyertsstiftpenna 0.7 HB eller B
2. Kalligrafireservoarpenna med två olika stift - 1 mm för tjockare linjer, t.ex. kroppar, kläder och pratbubblor, och 2 mm för att fylla i svarta ytor. För jättestora svarta ytor använder jag pensel. Även om det kan vara väldigt avslappnande att bara hålla på och fylla i stora svarta ytor i minut efter minut ...
3. Staedtler pigment liner i 0.2 (för ansiktsdrag och finare skraffering) och 0.5 (för kläder, kroppsdelar, grovare skraffering och ansiktsdrag i närbilder). Just nu har jag i och för sig 0.6, eftersom 0.5 var slut i affären senast.
4. Snowman permanent marker Fine för textning (inte så viktig egentligen, eftersom jag ändå oftast textar om digitalt när något ska tryckas i fanzin eller bokform).
5. Wacom tablet för att i Photoshop korrigera fel och ta bort dammpartiklar från inscanningen.

Enligt vad jag har hört om hur andra gör sina serier har jag en rätt sjuk "intuitiv" manusprocess, där det mest extrema exemplet kanske var hur jag tecknade Asfaltspeglar, den första berättelsen om Eva, helt och hållet ex tempore, en sida i sänder, utan några manus eller layoutteckningar och utan att ha en aning om hur det skulle sluta. Jag bara stirrade på pappret tills jag visste vad det skulle vara där.
Dessutom tuschar jag rätt "oproffsigt". Jag har aldrig använt stålstift, ljusbord eller blåpennor, och pensel använder jag bara då och då för att få fram speciella effekter, t.ex. för snöslasket i början på Asbesthjärtan. Så kan det gå när man är helt självlärd ... V`(oo)´V