Jo, just det: snyggt är det också. Jag tycker inte att det ser ut som om du har gjort det på 24 timmar eller mindre. Häftiga scenväxlingar och perspektivändringar också.
Håller med om att det är väldigt snyggt för att vara gjort på så kort tid. Jag gillade särskilt bilden med helt svart bakgrund där Eva står med sitt vapen (jag är dock lite osäker på vad det är för nåt) höjd till slag.
Ainur: Varför var du tveksam? Jag är också lite tveksam på Mays bakgrund, och jag gjorde med avsikt så att förklaringen till den var i ren text i Evas pratbubbla, så att jag kunde ändra på det senare om jag kom på något bättre ...
Li: Tack! Evas vapen är en liten skylt, där det kanske står "trampa ej på gräset", "hundar måste hållas kopplade", "förbjudet att grilla" eller nåt sånt. Men det vore ju mycket tydligare om jag visade framsidan av skylten i just den rutan, så jag ska nog rita om det. Tack för tipset! :o)
Ja, det var just Mays bakgrund och polisens inblandning som kändes lite påklistrad. Slutscenen funkar ju annars som en landning i vardagen efter den vilda resan, för både läsaren och Ting Yay. Men man kan ju tolka scenen som en påminnelse om att vardagen med Eva aldrig kommer att vara "vardaglig"...
Hmm, storyn funkar ju också alldeles utmärkt utan epilogen. Jag misstänkte dock att jag som läsare kanske gärna skulle ha velat veta vad som egentligen var grejen med May. Men å andra sidan kan man ju lämna sånt öppet och överlåta det till läsarens fantasi.
Är det kanske bättre att stryka epilogen? (Då får jag ju dessutom en riktig 24-timmarsserie av Gaiman-variationen. Whee!)
Namn: Eva Riktigt namn: Jevdokija Sanina Ålder: 23 år Födelseort: En gudsförgäten håla nånstans på stäppen Hemort: En dekadent storstad vid kusten i en östasiatisk socialistisk folkrepublik Yrke: Prostituerad Bästa vänner: Kollegorna Kim och Bijou, pistolen Makarov Toyboy: Brevbäraren Ting Yay Horoskoptecken: Vädur/Tiger Favoritfärg: Rött Favoritmaträtt:Räkchips Favoritförfattare: Dostojevskij Hemlig kraft: Grym i close combat och med handeldvapen
Namn: Tinet Riktigt namn: Tinet Elmgren Ålder: född '81 Födelseort: En gudsförgäten håla nånstans i Småland Hemort: En dekadent storstad en bit in på kontinenten i en centraleuropeisk f.d. demokratisk republik Yrke: Serietecknare, textare, grafiker, översättare m.m. Bästa vänner: Aspirinpillren Toyboy: Ilan Horoskoptecken: Vädur/Tupp Favoritfärg: Svart Favoritmaträtt:Peremec Favoritförfattare: James Joyce, Viktor Pelevin, Dylan Thomas Hemlig kraft: Hög smärttröskel, anarkism.
6 kommentarer:
Eva <3<3<3
Fan vad bra!! Jag var först lite tveksam till slutet - men Evas nöjda leende på slutet är perfekt! Ting Yay får bara nöja sig med det...
Jo, just det: snyggt är det också. Jag tycker inte att det ser ut som om du har gjort det på 24 timmar eller mindre. Häftiga scenväxlingar och perspektivändringar också.
Håller med om att det är väldigt snyggt för att vara gjort på så kort tid. Jag gillade särskilt bilden med helt svart bakgrund där Eva står med sitt vapen (jag är dock lite osäker på vad det är för nåt) höjd till slag.
Whee!
Ainur: Varför var du tveksam?
Jag är också lite tveksam på Mays bakgrund, och jag gjorde med avsikt så att förklaringen till den var i ren text i Evas pratbubbla, så att jag kunde ändra på det senare om jag kom på något bättre ...
Li: Tack! Evas vapen är en liten skylt, där det kanske står "trampa ej på gräset", "hundar måste hållas kopplade", "förbjudet att grilla" eller nåt sånt. Men det vore ju mycket tydligare om jag visade framsidan av skylten i just den rutan, så jag ska nog rita om det. Tack för tipset! :o)
Ja, det var just Mays bakgrund och polisens inblandning som kändes lite påklistrad. Slutscenen funkar ju annars som en landning i vardagen efter den vilda resan, för både läsaren och Ting Yay. Men man kan ju tolka scenen som en påminnelse om att vardagen med Eva aldrig kommer att vara "vardaglig"...
Hmm, storyn funkar ju också alldeles utmärkt utan epilogen. Jag misstänkte dock att jag som läsare kanske gärna skulle ha velat veta vad som egentligen var grejen med May. Men å andra sidan kan man ju lämna sånt öppet och överlåta det till läsarens fantasi.
Är det kanske bättre att stryka epilogen?
(Då får jag ju dessutom en riktig 24-timmarsserie av Gaiman-variationen. Whee!)
Skicka en kommentar